Natten som följer
på ett uppbrott

Bort glider de färdiglastade skeppen
på gråa stormar.
Upp bryter i morgonväkten
den förseglade drömmen.

Här är min egen orimliga trohet
med blad av guld,
ett träd som bär kronan full
av utridna stormar.
Svart är min trohet som natten
men morgonen bryter sig ut ur det stängda skrinet
och flyr på hägervingar.

Stort som ett hjärta är mörkret
trädet sover med öppna händer.
En enda röst har natten,
en enda tro.
Jag vilar, jag väntar,
och tiden strör skärvor av ljus i mitt hår.

"Ropet" "Innehåll" "Röd och vit"